SÖRMLANDSLEDEN
ANHAMMAR
Ånhammars historikFoto: Stefan Hesse
Ånhammars historikFoto: Stefan Hesse

Herrgårdsbyggnadens grund uppskattas ha anor från 1400-talet, men den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd 1638 och är av typisk karolinerkaraktär. Byggnadens ursprungliga karaktär var rött liggande timmer. År 1864 sattes panel upp på huvudbyggnadens framsida och år 1912 även på flyglarna.

I över hundra år utgjorde Ånhammar en del av den stora areal som kommerserådet Joachim Wahrendorff(d1803) ägde. Gården var under denna tid framförallt producent av kol till Åkers Styckebruk som också ägdes av Wahrendorff. Huvudbyggnaden stod under denna tid mer eller mindre obebodd, då ägaren bodde på Åkers Styckebruk eller Taxinge Näsby. Joachims sonson Martin Wahrendorff(d1861) testamenterade sina egendommar, ett godskomplex på 60 000tunnland, däribland Ånhammar till överintendenten Martin Ludvig Bergh och brukspatronen Axel Salomon von Stockenström. Sedan dess har Ånhammar varit inom familjen von Stockenström, tillsammans med andra gårdar som också ingick i det Wahrendorffska storgodset bl.a. Länna Bruk och Berga säteri. Henrik von Stockenström(d1914) gift med Ebba Beck-Friis köpte till gården Ekensholm år 1898 för att få bo i ett större stenhus. 

Bo von Stockenström(d1962) sålde Åkers Styckbruk och sågverket kom att bli gårdens viktigaste verksamhet tillsammans med lantbruket och de 35 arrendegårdarna. Vid denna tidpunkt var arealen ca 3600ha. När Bo von Stockenströms son Anders von Stockenström övertog Ånhammar delades gården med systrarna Eva Ankarcrona(f.Stockenström)(d1999) som erhöll Herrökna och Kerstin Nordzell som erhöll Grytsberg, och Ånhammar fick sin nuvarande arrondering.

Anders von Stockenström tillsammans med sin fru Elisabeth von Stockenström(f.Årmann) påbörjade insamling av historiska föremål med anknytning till gården och har idag skapat ett museum av dessa föremål. 

Sågverket som funnits på gården sedan 1850 såldes år 2001 till Sandåsa Timber, och lades sedermera ned 2009.

Eftersom delar av Ånhammars lantbruksmark är ekbeklädd har betesdjur alltid varit en naturlig del av lantbruket. Anders von Stockenström tog 1950 beslutet att dessa betesmarker skall bevaras på grund av deras kulturella värde och att Ånhammar skall även i fortsättningen ha en öppen natur runt mangårdsbyggnad och verksamhet. 

 Källa: Gustaf Upmark, Svenska Slott och Herresäten, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1918.